Digitala bildarkiv

Vad är ett digitalt bilddarkiv? Den egentliga betydelsen är helt enkelt katalogiserat och digitalt lagrat bildmaterial. Men även den programvara som sköter om arkivet kallas ofta digitalt bildarkiv. Jämför med databaser ; oftast säger man inte databashanteringssystem utan databas.

I det här dokumentet är det digitalt bildarkiv i betydelsen digitalt bildarkivhanteringssystem som avhandlas.

Vad ska man ha det till?

I ett företag samlar man på sig mycket bildmaterial, det kan vara egna bilder, beställt reklammaterial, bilder som olika partners bistår med. Ingår det i affären att köpa och sälja bilder kan det bli gigantiska arkiv, men även annars kan arkiven bli ganska stora. Utan system blir det snart en oöverskådlig härva. Förutom den självklara funktionen att man ska kunna leta upp och plocka fram bilder bör man även ha stöd för att kunna besvara frågor som: Var kommer bilden ifrån? Har vi rätt att använda detta reklammaterialet? Finns det några begränsningar? Kan vi sälja den här bilden till en kund? Kan vi ge honom exklusiv användanderätt?

Vi tycker att den naturliga platsen att lagra och hantera sådan information är direkt i bildarkivet. Man kan naturligtvis tänka sig att hantera avtal och tillhörande dokumentation i ett separat register, men man bör i så fall åtminstone kunna referera dit direkt från arkivet.

Sök och du skall finna

En bild som inte går att hitta har man ingen större nytta av. Det traditionella sättet att leta upp bilder går ut på att man manuellt märker upp varje bild med sökord. Det stora problemet med detta är att någon måste lägga in informationen och det är lätt att missa relevanta sökord. Om man märker upp en Volvo-bil med "bil" och "röd", hittas den inte om man söker på "Volvo", inte heller hittas den om man söker på garage, navkapsel eller asfalt.

Moderna kameror lagrar en hel del information tillsammans med varje taget fotografi. Det kan vara t ex:

  • Kvalitetsinformation (hur komprimerad är bilden, vad är bildstorleken)
  • Geografisk information (GPS)
  • Datum och tid
  • Teknisk information (slutartid, bländare osv)

I nyare program kan man söka på även den informationen. Med geografisk information kopplad till en kartdatabas kan man leta upp bilder som t ex är tagna i Jönköping. Och detta är automatisk information, ingen behöver ta sig tid att knappa in uppgifterna.

Något som det pratats om under lång tid är att låta datorn analysera och kategorisera bilder, men än finns inga generellt användbara system. Det finns specialiserade program, tex program som analyserar ansikten för att identifiera personer, men inte ens i det specialfallet finns det någon större träffsäkerhet om inte bilden ser ut på ett speciellt sätt.

Ska man inte ha bilden till något?

När man letat upp de bilder man vill använda gäller det att få ut dem. I samband med att man plockar ut bilden kan det vara lämpligt att dokumentera användningen. Ofta plockar man ut bilder för att redigera bilden på något sätt, beskäring, färgbalans eller liknande. När man redigerat en bild är det lämpligt att lägga in även den korrigerade bilden i databasen. Då är det bra om man kan koppla ihop orginal och ny bild så att man lätt hittar alla varianter som härör from samma grundbild.

Det är inte säkert att man lägger in bilderna direkt i databasen, ofta lagras bara kringinformationen och en lagerreferens. Det är då förstås viktigt att man i programmet effektivt kan namnge lagerplatsen så att man kan plocka fram bilden. Med lagerplats menar jag det band, den cd-skiva, filmnegativ eller liknande som orginalbilden finns på.

Om PM

PM är ett digitalt bildarkiv baserat på Microsoft SQL Server 2000.

Programmet är gjort för miljöer med flera användare där det passar med en central gemensam server.

Läs mer här